Storyn nedan är helt självupplevd och skulle lika gärna ha kunnat gälla en semla.
Missnöjet börjar pyra redan efter 10-fikat och mobiliseringen av krafterna mot ”ledningen som glömt bort oss” är i full gång. Det är kanelbullens dag. ”Är det någon som har hört något? VAR ÄR KANELBULLARNA?” Egentligen har vi helt andra problem att tampas med, men det känns skönt att ha ett gemensamt missnöje och en gemensam strid att ta. Kanelbullarnas frånvaro förenar oss.
J som går till jobbet varje dag, men har slutat engagera sig helt utbrister att hen nu kommer att säga upp sig ”PÅ RIKTIGT”. B som har alldeles för mycket på sitt bord mumlar att ”En kanelbulle är väl det minsta man kan begära”. R blir ytterst besvärad av den dåliga stämningen och frågar snällt ”Ska jag gå och köpa kanelbullar till oss?”. V ropar ”NEJ! Det ska dom minsann inte få!”
Ingen kontaktar ledningen och frågar om det blir några kanelbullar för så jobbar vi inte här. Behov och önskemål kommuniceras sällan och det är heller aldrig någon som frågar vad vi behöver.
Vi behöver jättemånga saker och just idag är det – kanelbullar!
Den släta koppen kaffe klockan 15 blir för mycket. J som går till jobbet varje dag, men har slutat engagera sig helt skiter i allt och går hem. Ilskan i stegen ekar i trapphuset. B som har alldeles för mycket på sitt bord mumlar att ”Det kommer att bli en sen jobbkväll idag igen och en kanelbulle hade verkligen piggat upp”. R som fortfarande är besvärad av den dåliga stämningen frågar om hen ska baka kanelbullar till fikat imorgon. V ropar ”NEJ! Det är inte ditt ansvar att vi ska få bullar!”
Det blir aldrig några kanelbullar på kanelbullens dag till det här gänget just detta år. Året därpå har J, B, R och V nya jobb och nya arbetsgivare.
Så, vad vill jag säga med den här storyn? Att det är livsviktigt att leverera kanelbullar på kanelbullens dag? Eller att alla som inte får kanelbullar på kanelbullens dag kommer att säga upp sig inom ett år?
Eller är det något helt annat? 😉
Kram
Mia
mia@partnering.nu
070-245 77 27
P.S. Vill förtydliga att jag är för kanelbullar alla dagar året om och tycker att det är jättegott.
Jag är enhetschef i en hemtjänstgrupp och jag bjöd mina medarbetare på kanelbullar på Kanelbullens dag. Det blev uppskattat! Någon frågade en chefskollega, som tillfälligt var på besök och ska täcka för mig under min semesterresa, om han visste vilken dag det var idag. Kändes fint att kunna peka på bullarna som redan fanns där. En liten kostnad i förhållande till uppskattningen medarbetarna visade. De är värda så mycket mer med tanke på vilket fantastiskt jobb de gör varje dag med våra äldre. Jag tror personligen att man måste ha hjärtat med sig i sitt ledarskap och vara noga med att visa uppskattning på olika sätt och det här är en liten del av mitt sätt.
Tack för att du delar Shiela 🩷 Kanelbullar som levereras med omtanke och direkt från hjärtat är de allra godaste. Det är då en handling som på riktigt stärker människorna i deras sammanhang.