Vi möter den hos andra människor och kan känna den i oss själva. Ängsligheten. En krypande känsla av oro. Ofta framkallad av att någon utmanar, kliver utanför ramarna, tar avsteg från agendan eller bara gör något nytt och oväntat. Hos vissa människor tar sig ängsligheten uttryck i härskartekniker, skuldbeläggande, hot och kontrollerande beteenden som ett skydd mot och en begränsning av det som ännu inte är bekant. Den ängslige gör allt som står i sin makt för att bevara det hen själv trodde var sant och riktigt. Men vad är egentligen sant och riktigt?

Andras ängslighet har genom åren och i olika perioder verkligen ägt mig. Som ett dränerande filter på en vacker och färgglad värld full av möjligheter. Jag har förhållit mig så mycket till ängsligheten att jag en dag i ett telefonsamtal utbrast ”Mina förhållningssätt är [infoga valfri svordom] helt slut nu!”.

Så då vände jag på perspektiven… Vad skulle hända om jag slutade anpassa mig? Om jag efter bästa förmåga upphörde att vara ängsligheten till lags för att istället hålla hårt i min egen riktning?

För tänk om det är så att andras ängslighet är ett tecken på att du och jag är på helt rätt väg. Vi gör något som rör upp och rör till. Är det inte precis så lärande och utveckling sker? Med den insikten kan vi omvandla kränklimanger, skuldbeläggande och hot till energi i våra kroppar och göra ännu mer av det vi faktiskt vill göra.

Och tänk om min ängslighet bara är mina egna sanningar i mitt eget huvud. Vad skulle hända om jag tog ett djupt andetag och var mer nyfiken på människan framför mig och utforskade det som inte är sant för mig? Att inte gå runt och bära på ängslighet är ett ansvar jag själv måste ta för att växa.

Ängslighet i sig förbättrar knappast världen, men energin och motivationen den kan generera kan kanske göra det. Trots allt.

Med det önskar jag en oängslig midsommar där vi dansar de stora grodorna istället för de små och plockar åtta blommor istället för sju för att drömma om hur vi kan leva större och göra mer av det vi vill istället för att lägga nycklarna till vår lycka i någon annans händer 🙂