Bilden visar delar av mitt glamorösa gym ute på altanen, där jag har svettats otaliga gånger. Vissa gånger allena. Andra gånger med ett barn eller en katt som sällskap. Ibland i tropisk hetta. Andra gånger i midvinterkyla. Tidiga morgnar, lunchpass och sena kvällar. Mitt egna utegym finns alltid där. Fast nu har jag inte varit där på ett tag… Är en träningsstreak som fått brytas på grund av sjukdom fortfarande en träningsstreak?
Jag får erkänna att jag fått jobba en hel del med mig själv kring detta. Att börja snora och hosta precis innan halvtidsfirandet i träningsstreaken uppskattades inte av mitt psyke. Tankar som ”Jag skiter i allt!” och ”Nu är allt förstört!” avlöste varandra de första sjukdagarna. Då är det väldigt bra att ha formulerat sitt vill, varför och hur 🙂
Jag scrollar mig tillbaka i mitt eget bloggflöde och hittar inlägget Skriv ner och dela allt du önskar dig mer av. Som punkt två på listan hittar jag följande:
”Jag vill: Förstärka känslan av att träning är något lustfyllt som gör mig bättre för mig själv och andra.
Varför: Träning stärker min hjärnkapacitet och mitt fysiska välmående. Tankarna blir klarare, jag blir mentalt starkare och ryggen blir rakare.
Hur: Jag ska byta om och bli svettig varje dag under 100 dagar. Dagsform och lite jävlaranamma får leda mig.”
Har jag otur så dör jag
Att träna när jag är sjuk förstärker inte känslan av att träning är något lustfyllt som gör mig bättre för mig själv och andra. Har jag otur så dör jag.
Att träna när jag är sjuk stärker inte min hjärnkapacitet och mitt fysiska välmående. Har jag otur så dör jag.
Att träna här jag är sjuk är inte att lyssna på dagsformen. Har jag otur så dör jag.
Njutning för kropp och själ
I relation till det ovan spelar en sjukvecka faktiskt ingen som helst roll. Så himla självklart egentligen. I fredags klev jag på träningsstreaken igen med en lugn och skön mil i löparskor. Motivationen var fortfarande hög och njutningen total för kropp och själ. Det är precis det min träningsstreak handlar om.
Har du några egna hjärnspöken att dela med dig av?
Å andra sidan: ’Jag skall byta om och bli svettig i 100 dagar’ säger inget om att du måste pins dig när du är sjuk. Byt om, sätt på dig fem jackor, går i en cirkel i en minut = svett. Job done… ELLER, mitt val alltid när jag är förkyld: lågtemperaturbastu, långsamt svettande, bubbelvatten
Sant. Det finns alltid möjligheter och tolkningar. Men jag har ändå en definition av träning som jag vill följa för att kalla det just träningsstreak. Annars kanske det blir en svettstreak? 😀
Hjärnspöken är mitt mellannamn.
Kan inte sluta springa på fel sida en jämn kilometer. Dvs går inte att stanna på 11,88 km. (Men 12,2 funkar).
Behöver gå på toaletten minst 14 gånger innan jag ska springa. För säkerhets skull…
Hade också haft svårt att avbryta en streak, det är därför jag ser til att aldrig börja 😀
(förövrigt räknade jag fel på 1+5 när jag skulle posta mitt svar…frågan är om jag ens har en hjärna eller bara hjärnspöken?)
Jag tror att du har massor med klok hjärna, kryddat med ett gäng hjärnspöken 🙂 Alltså precis så tänkte jag med min streak… Ska jag verkligen börja? Sen har jag (som på så många andra områden) jobbat med mitt sätt att tänka. Herregud… Det är jobbigt, men väldigt intressant 😀
Jag kan inte stanna på ojämna kilometer, tex 4,98 går inte och samma med minuter. 32 går bra tex men inte 32,30. Lite som Anna här ovan….
Just den kan jag inte relatera till då jag tränat utan klocka i flera år 🙂
Jag trodde jag hade slutat ha hjärnspöken när det gäller träning men så kom jag på att jag skulle inte kunna göra ex 3, 7 eller 13 intervaller. 5, 10, 15, 20 ”måste” det vara.
Mina hjärnspöken finns mest på jobbet. De kan verkligen stjälpa självförtroendet totalt
Siffror och träning hänger överhuvudtaget inte ihop för mig längre, förutom den där siffran 100 då som jag tydligen gärna ville uppnå i ett svep 😀 Vad är det för typ av hjärnspöken du har på jobbet? Jag kan drabbas av ”Jag kan ingenting!” eller ”Ingen tycker att jag tillför något.” ibland.
Exakt de hjärnspökena har jag dagligen. Plus: alla andra är proffs, jag är en bluff och hur ska det här gå. Tvivlen på mig själv är gigantiska. Och jadå, jag vet att det m esta är inbillning och att det bara är tankar/känslor….
Tankar och känslor ÄR starka. Jag jobbar dagligen med mina…
Me2!