Svaret på den frågan är tyvärr väldigt ofta ”nej” om vi förväntar oss priser och fanfarer. Jag ber om ursäkt för denna något negativa start, men med utgångpunkt från att en inte kan bli världsmästare i allt så kan en ju istället fråga sig själv ”Hur kan jag bli bättre för mig själv och andra – utifrån vad jag vill, där jag står och med det jag har?” Är det till och med så att det är i de små och kontinuerliga förbättringarna, snarare än i den stora förändringsresan, som den upplevda världsmästartiteln finns? För att ta reda på det bestämde jag mig lite ungt och spontant i söndags kväll för att träna på något varje dag den här veckan.

Hur det har gått?

Måndag: Höll en halvdags workshop, vilket jag har gjort väldigt många gånger i mitt liv…tillsammans med ett gäng demoner som enträget suttit på min axel och berättat för mig att jag inte kan någonting. Som tur är pratar demonerna bara med mig, så jag har lyckats lura alla andra att jag kan jättemycket. Träningen handlade således om mina egna förberedelser inför workshopen och om att försätta mig i ett tillstånd där demonerna eliminerades. Jag gick upp tidigt, gjorde de sista justeringarna och funderade mycket kring varför kunden anlitat mig. Det beror ju knappats på att jag inte kan någonting utan på att vi har en trygg och tillitsfull relation, där kunden tycker att jag bidrar med värde. Ingen betalar liksom frivilligt ett konsultarvode för skit. Det hjälpte! Lösningen fanns alltså i att jag hoppade ur min egen verklighet och vände på perspektiven. Är dock ej fullärd, det blir jag aldrig. Så kommer att fortsätta att träna hårt på detta.

Tisdag: Drog till Lidköping för en heldag med Milena och fick några varv i en hinderbana utomhus på köpet. Vet att den typen av träning är nödvändig, då vi ska genomföra Toughest Göteborg tillsammans. Samtidigt är det så långt utanför min comfortzone att jag funderade på att äta upp min egen arm istället. Jag har båda armarna kvar. Spenderade delar av min tisdag med att klappa på hinder, prata med hinder, forcera hinder, klättra över hinder, gränsla hinder och utmana min egen höjdskräck med en klump i halsen. Hela tiden med Milena vid min sida. Tillsammans klarar vi allt och jag längtar redan till nästa gemensamma träningspass.

Onsdag: Vaknade med en hjärna och kropp i kaos efter den senaste tidens alla intryck och utvecklande aktiviteter. Måste det vara något negativt? frågade jag mig då och bestämde mig för att träna på att gå in i ett prestationsfritt och reflekterande tillstånd. Det här är något jag brukar uppmana andra till, så det är ju bra att träna på att leva som jag lär. Dagen innehöll bland annat ett långt och stärkande telefonsamtal med en människa nära hjärtat, ett gäng sms till Milena med idéer sprungna ur dagen innan, många koppar kaffe och ett vankande av och an för att stävja kliet i kroppen. Insåg när dagen var slut att jag fått jättemycket gjort. Med mig själv och för mig själv.

Torsdag: Tränade på att fakturera två kunder direkt efter avslutade uppdrag istället för att låta kunderna vara min bank i flera månader. Administration alltså, jag har verkligen utvecklingspotential där. Blir svettig bara av att höra själva ordet administration. Lite som en allergireaktion faktiskt.

Fredag: Insåg idag att en vecka har gått sedan jag spenderade min tre första dagar i Kvänum på utbildningen Berikande självledarskap. Jag har använt mina nya färdigheter och insikter dagligen sedan dess, men inte riktigt tagit mig tiden att gå igenom helheten. Utbildningen är en investering i mig och för de människor jag har närmast hjärtat samt för mitt bolag och mina kunder. Idag kommer jag därför att med glädje lägga min tid på att sortera banken av metoder och tankesätt jag numera har tillgång till. Lyxträning!

Jag delar detta för att starta igång dina tankar. Så nu är det din tur.

Vad vill och behöver du träna på för att bli bättre för dig själv och andra? En fråga en faktiskt behöver ställa sig ofta – som individ, team och organisation.